Otrevligt

Idag hande det nagot markligt pa jobbet, eller rattare sagt obehagligt... Allting ar lungt och tyst, bestammer mig for att lammna receptionen for ett kort ogonblick for att komma tillbaka till ett fullstandigt kaos mindre an en minut senare!!!! Helt plotsligt star det 4 personer dar och vantar pa hjalp, varav en ar klienten fran helvetet, forsakringssaljaren fran kontoret brevid och tva unga killar.
Fragar han fran helvetet (ar fortfarande lyckligt ovetande om detta faktum) vad han heter och vem han ska traffa, han svarar mig och jag ber honom sitta ner och vanta medans jag informerar den berorda advokaten. Men istallet for att satta sig ner sager han:
"No, how about you show me where *name of attorney*'s office is and let me talk to him". An en gang ber jag honom satta sig ner och far samma arroganta/aggressiva svar tillbaka. Sager da
"That's not how we do buisness around here sir, please sit down", och forutom att han svarar samma sak igen;
"No, how about you show me where *name* is sitting so I can talk to him", tar han nu dessutom ett steg emot mig och hela situationen borjar kannas riktigt hotfull! Tillaggas ska att mannen ifraga inte sag ut som nagon teddybjorn direkt och jag jobbar trots allt pa en advokatfirma sa man vet ju aldrig vilka manniskor man har att gora med. Inser till slut att jag inte kommer nagon vart och gar till advokaten ifraga med klienten i halarna och lampar av honom.
Kommer tillbaka till receptionen, de tva killarna ser ut som fragetecken och forsakringssaljaren tittar pa mig med stora ogon samtidigt som han sager:
"What the f*ck?"

Vid det har laget ar jag rejalt upp i varv och gar och pratar av mig med kollegorna W. och C., alla ar rorande overrens om att mannen ifraga var en idiot och det kanns lite battre. Gar tillbaka till receptionen och satter mig och borjar jobba igen nar jag helt plotsligt borjar kanna mig skitledsen och tararna bara branner i ogonen, rusar upp for att hinna till toan innan tararna borjar att spruta och hinner precis lasa dorren innan jag borjar grata helt okontrollerat och for ett ogonblick kanns det som om det inte finns nagon ande heller. Lyckas till slut samla mig men kanner mig fortfarande otroligt skor och kan knappt titta at nagons hall utan att borja bola igen...Herre gud vad ar det fragan om?? Ar jag deprimerad, haller jag pa att do, var klienten sa j-kla elak? Formodligen sa var han det, men huvudanledningen kom som ett brev pa posten cirka 2 timmar senare... Jo precis, f-n vad jobbigt det ar att vara en hormonstinn kvinna ibland!!!