måndag, mars 24

Olyckan, ole do-lyckan...

Jag och maken var ute på en cykeltur/kolla in hus som är till salu igår i det vackra vårvädret. Helt plötsligt, precis efter att han sagt kolla in det där huset, flyger Maken hals över huvud över styret och landar på cykelbanan med cykeln över sig!
Jag blir förstås helt förskräckt då jag ser hela förloppet, hur fort det gick samtidigt som det var liksom i slow motion. Chockad som jag är stammar jag fram: Är du ok? När jag får ett jakande svar, och den enda skadan tycks vara ett par uppskrapade knogar, så börjar jag gråta/skratta något helt hysteriskt och det finns ingen ände på det heller!! 5 minuter senare, när jag tror att jag lugnat ner mig, så börjar jag igen och den här gången kommer det till och med bubblor i näsan! Äckligt jag vet, men fy fasiken vad länge sedan det var som jag skrattade så där gott=o).

Inga kommentarer: